Kort om mig
Infödd värmländska, ja egentligen född i Örebro, men uppväxt i Värmland. Född i mitten av 50-talet, närmare bestämt 1954. Jag har två döttrar, en utflugen och en på väg att pröva sina vingar, tre barn som jag inte är biologisk mamma till men vars far jag lever tillsammans med. Jag är uppväxt i en sån där "vanlig" familj, ja, i en familj där inte studier var en självklarhet. Där det framför allt gällde att ha ett jobb som en försörjning. Detta är viktigt för mitt arbete. Det är viktigt var man kommer från, tror jag.
Jag är präglad av det och av att bo i en landsbygd, i den s.k. landsorten. Jag är utbildad kulturvetare, 120 poäng, vid Universitetet i Karlstad. Min inriktning var främst religion. Jag har arbetat med allt möjligt, mest inom vården och andra typiska kvinnojobb, men efter examen även jobbat som journalist bl. a. vid Sveriges Radio. Satsar sedan 1995 på ett liv som författare.
Vad jag gör under författarbesöken
Flera av mina böcker är skrivna som dokumentärlyrik. Jag berättar en historia som bygger på en eller flera människors berättelser. Nummer ett handlade om min dotter Liv som föddes för tidigt och förstås om mig och all min oro. Nummer tre gestaltar en gammal man som i sin ungdom emigrerade från Värmland, som så många andra, till Amerika. Jag följde Ragnar under många år, jag satt vid hans sjuksäng många timmar under många år. Därefter har jag skrivit ännu en dokumentär i den här formen, en skakande berättelse om en överlevande från Auschwitz. Jag fick i uppdrag att skriva den och jag antog utmaningen under två förutsättningar: att jag inte hade tidspress och att jag fick full konstnärlig frihet. Den låg klar nästan tre år senare, alltså våren 1999.
Alla min böcker lämpar sig väl att göra uppläsningar ur. Boken om Ragnar gjorde jag en poesi- och musikföreställning på tillsammans med två musiker. Jag tycker om att stå inför publik och trivs lika bra med ungdomar som med pensionärer. Runt min boken om Auschwitz som, tyvärr, är alltför aktuell, har jag haft en rad föreläsningar sedan 1999. Boken innehåller förutom berättelsen från 40-talet, ögonvittnen från forna Jugoslavien och en berättelse från Klippan 1995. Jag har mött många människor och fört en diskussion om såväl nutid som om historia. En diskussion som ofta landar i tankar om människovärde, respekt och demokrati.
Så föds indianen på nytt. Diktsvit. Boken innehåller även collografier av konstnären Helena Bergqvist.
Romanen Klockorna borde ha stannat är en berättelse om våldet mot kvinnor. Det våld som är det mest utbredda - det som försiggår inom hemmets väggar.
Det är också en berättelse om kvinnors styrka.
Verkförteckning
Inte glömma, inte minnas - från Auschwitz till chokladpudding med vispgrädde,
(nyutgåva), 2015, Bild, text & form
Jag är inte ensam, det ser bara så ut, roman, 2015, Bild, text & form
Ett år med Liv - en mammas betraktelse då och nu, 2010, Dejavu
Klockorna borde ha stannat, roman, 2006, Norlén & Slottner
Så födds indianen på nytt, 2005, Bild, text & Form
Inte glömma, inte minnas - Från Auschwitz till chokladpudding med vispgrädde, 1999, Heidruns Förlag
Jag sålde inte mitt liv, 1996, Sober Förlag
Utmaning, 1989, Press Förlag
Ett år med Liv, 1984, Rallarros Förlag
Fotograf: Anki Olebring
Information
Kategorier
Prosa
Poesi
Målgrupp
Mellanstadium
Högstadium
Gymnasium
Vuxen
Medlem i
Författarcentrum Väst
