Jan Mosander

Kort om mig

Det händer att jag får frågan varför jag blev journalist. I en av mina böcker "Bland myglare, ministrar och miljardärer" (utk. våren 2020) konstaterar jag att det finns många fina och högstämda svar på det: för att slåss mot orättvisa och korruption, för att blottlägga samhällets skumrask, för att ge en röst åt de svaga. Sådär kan man hålla på, och försöka leva upp till bilden av ljusets riddare.

För min egen del handlar det om att jag är väldigt nyfiken. Jag vill veta vad som har hänt bakom det som synes ha hänt. Det har lett till att jag på arbetstid har fått resa runt och fått läsa på i de mest skiftande ämnen för att kunna ställa vilka frågor jag vill till vem som helst. Och jag har dessutom fått betalt för det! Fantastiskt! Det kan låta pretentiöst, men journalistik kom för mig att bli både en försörjning och en livsstil.

Jag är alltså journalist sedan drygt 50 år och blev så småningom också författare. Men journalistik har varit mitt egentliga levebröd. Det är mycket som inte hinns med i den dagliga journalistiken och nyhetsrapporteringen och det har blivit anledningen till mina böcker. Det säger sig självt att ett nyhetsinslag på mellan 110 och 150 sekunder i Sveriges Radio, där jag jobbade i 24 år som reporter och Tysklandskorrespondent, bara rymmer en grovhuggen beskrivning av det mest relevanta i en aktuell fråga. Sammanhangen kommer bort, viktiga detaljer får inte plats, miljöskildringar är inte att tänka på. Egna, personliga reflektioner får inte heller förekomma i nyhetsrapporter. Det gäller särskilt om man arbetar inom ett public service-företag som Sveriges Radio.

I bokform kan jag ge en betydligt fylligare bild av företeelser och händelser som jag har följt. Min senaste bok, "Bland myglare, ministrar och miljardärer" är en fristånde fortsättning av "Bland spioner, kommunister och vapenhandlare", och berättar bland annat hur Hitlers rustningsminister Albert Speer ("Den gode nazisten") lurade en hel värld, om kungafamiljens del i de jättelika släktförmögenheterna i Tyskland och Österrike, och om krämarnas mördande barnmatsreklam.

Boken”Berlin - med en vägledning till det kommunistiska och nazistiska Berlin", kom ut 2014 och är en aktualiserad nyutgåva med nyskrivet material av "Berlin - krutrök, murbruk och delikatessdiskar", som sedan 1999 getts ut i flera uppdaterade upplagor. Den nya Berlinboken finns nu också (2016) i en ytterligare uppdaterad e-boksversion med många nya bilder i färg. Våren 2023 kommer det ut en ytterligare uppdaterad och utökad upplaga av min Berlinbok.

Berlin, vår närmaste och Europas kanske mest spännande metropol just nu, är i ständig förvandling. Det finns mycket nytt att berätta om i staden som alla talar om, och det har jag försökt göra. Det byggs fortfarande överallt och många svenskar med skapande yrken bor här i långa perioder för att inspireras.

Två gånger, med 20 års mellanrum, var jag utrikeskorrespondent i Tyskland och Berlin. Först för Expressen, när Tyskland var delat i två stater, en demokrati och en diktatur, sedan för Sveriges Radio. Jag har följt Berlins öden med och utan Berlinmur, på östsidan och på västsidan. Jag tyckte jag visste mycket mer om Berlin, dess historia och vardagen där, än jag kom åt att berätta i mitt dagliga värv som korrespondent. Av detta blev det en bok, nu alltså i en fjärde (e-bok femte) nyutgåva.

Tidningen "Vi" och ett par resebyråer har ordnat resor till Berlin i spåren av boken och jag har i 20 år medverkat som ciceron under vandringar med svenska besökare i Berlin, Också från företag och organisationer.

Berlin hör inte bara ihop med konst, arkitektur, storslagna museer och filmfestivaler. Staden har också varit högkvarter för två diktaturer. Från Berlin styrde nazisterna krig och mördande i det som kallats världshistoriens värsta brott. Härifrån ledde kommunisterna ett annat förtryck. En stor del av boken handlar om det mörka som varit, resterna av det och människorna som var med. Dagens Nyheter skrev att boken var "[...] en lovsång till det brokiga och flämtande kaos som Berlin varit under nittonhundratalet".

"Bland spioner, kommunister och vapenhandlare”, som nu föreligger i pocket (och som e-bok och ljudbok), beskrevs 2012 på DN-kritikernas lista över de 10 bästa nya böckerna som: ”Minnen, historiebok och journalistisk handbok i ett – av reportern som avsatt en indisk premiärminister och fikat med Albert Speer.” I boken har jag gjort ett antal djupa nedslag i händelser som varit mycket uppmärksammade och som jag råkat bli vittne till: Terrordåden under München-OS, Bofors mutaffärer, kärnkraftsolyckan i Harrisburg, varvsarbetarnas uppror i Polen, spionaffären Bergling. Jag berättar om möten med Albert Speer (Hitlers favoritarkitekt och rustningsminister), Emmy Göring (änka efter nazisternas riksmarskalk Hermann Göring) och ”Ökenräven” Rommels son. Speer och Emmy Göring finns också med i Berlinboken, där jag placerar ut dem i stadens geografi.

Efter kommunismens fall 1989 började jag forska i de gamla säkerhetstjänsternas arkiv i Berlin, Prag och Warszawa, om hur man övervakat mig, och om de modiga människor som i underjorden under fängelsehot envist trotsade makteliten och arbetade för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Mitt under arbetet med boken råkade jag dessvärre tillsammans med min hustru vara ombord på kryssningsfartyget Costa Concordia när det havererade i Medelhavet. Men det blev till slut en berättelse det också.

I boken ”Pengarna som försvann – missbruk av svenskt bistånd”, som kom 2008, granskar jag kritiskt ett antal biståndsprojekt, dels inom det traditionella svenska biståndet, dels inom det särskilda bistånd till de gamla kommunistländerna runt Östersjön som kom att kallas Östersjömiljarden. Jag hör inte till dem som vill stoppa biståndet. Men jag ville veta var pengarna landade. Vem tog hand om dem? Svaret har dessvärre alltför ofta varit: Pengarna gick inte till det som allmänheten och skattebetalarna trodde de var avsedda för.

Jag betraktar mig som en ”allroundjournalist” och tror mig kunna lite om mycket inom politik, ekonomi och samhällsfrågor. Jag har belönats med ett flertal journalistpriser. Stora Journalistpriset fick jag 1987 efter att tillsammans med två kolleger ha avslöjat skandalen med misstänkta mutor när vapenföretaget Bofors gjorde miljardaffärer med Indien.

Min bakgrund: Jag brukar säga att jag är ett halvblod. Min mamma kom från Skåne, min pappa var finländare. Jag är av en händelse (kriget) född i Stockholm (1944), men uppvuxen i Helsingfors i Finland. Efter några år som reporter på tidningar i Finland kom jag till Expressen och Aftonbladet i Stockholm. 1983 började jag på Sveriges Radio och arbetade där till 2007 - med några års avbrott för TV. I dag är jag fri skribent och bosatt i Stockholm.

Vad jag gör under författarbesöken

Jag presenterar mig själv, vem jag är, min bakgrund och hur det kom sig att jag skrev böckerna. Min skildring av dagens Berlin, speglad mot det nazistiska och kommunistiska Berlin och berättelserna i ”Bland spioner, kommunister och vapenhandlare” (liksom i efterföljaren "Bland, myglare, ministrar och miljardärer") illustrerar jag med ett bildmaterial.

Jag är glad för att Författarförmedlingen nu har engagerat sig för att fackboksförfattare hösten 2022 också ska börja ta sig an skolorna på olika nivåer. Det gör det möjligt för mig att inspirera elever att börja skriva, antingen de är författarfrön eller kanske vill bli journalister. Eller kanske bara vill försöka skriva. Jag tror att jag kan berätta rätt mycket om förutsättningarna oavsett på vilken nivå eleverna finns, jag anpassar mig. Har t ex tidigare föreläst för skribenterna i "medborgarbladet" Järva Nyheter i Rinkeby, som, trots att de har väldigt olika bakgrund, lyckas ge ut en professionell liten tidning.

För dem som är intresserade förklarar jag varför jag fann det viktigt att granska Sveriges internationella bistånd i ”Pengarna som försvann...". När boken kom ut 2008 var det skattefinansierade svenska biståndet 28 miljarder kronor. Det är enorma belopp, och det har stigit betydligt. Jämför med vad det på sin tid kostade att bygga Öresundsbron, 20 miljarder kronor, då blir biståndssiffran 28 miljarder per år mer gripbar. Det är rimligt att försöka ta reda på vad pengarna har använts till, även på det lilla planet. (Boken finns i dag att köpa som print-on-demand.)
Det har förekommit att jag blivit utskälld för min granskningar av biståndet. Och länge hade biståndsmyndigheten SIDA mig som sin favoritfiende. Nu råkar det däremot vara så att jag inte är emot bistånd, inte alls - men jag är starkt emot slarvet och den dåliga kontrollen av biståndsmiljarderna. Jag är emot tjuvarna i branschen och jag är emot alla mellanhänder som försöker sko sig på pengarna och jag är emot att mycket av biståndet försvinner innan det når dem som egentligen ska ha det. Det är bakgrunden till mina granskningar.

Jag berättar hur 3 miljoner kr ur Östersjömiljarden satsades på att renovera en synagoga i den lilla lettiska staden Sabile. När jag kom till Sabile så visade det sig att det inte fanns några judar kvar där längre. De hade mördats och fördrivits 1941 av lettiska fascister. Det behövdes ingen synagoga. Jag berättar också om skruvfabriken, betald med 12 miljoner kronor av svenska skattemedel, som skickades till Afrika men som aldrig har tillverkat en enda skruv eftersom den var skrot redan när den anlände. I senare böcker har jag gjort uppföljningar av några av skandalerna. Vad hände sedan? Jag kan också berätta vad som hänt efter att boken kom ut.

När jag talar om Berlinboken utgår jag från något som just nu är aktuellt i Berlin eller Tyskland och som publiken kan känna igen, och visar sedan att allt det som händer där i dag har historiska förklaringar. Ex. Varför omhuldar tyskarna den federala staten (jfr Sverige som avskyr ett federalt EU)? Svar: Delvis av tvång eftersom det var segrarna i andra världskriget som bestämde statsskicket för det som var kvar av Tyskland. Varför är tyska miljöpartister enhälligt för EU och Euron – svenska miljöpartister var länge absolut emot? Varför kan man säga att Berlin nu gör sitt femte försök att vara tysk huvudstad? Jag visar Berlins nazistiska och kommunistiska förflutna på specialritade kartor, en geografi som jag är väl förtrogen med efter att i 20 år ha vandrat runt i staden med svenska resegrupper. Jag tar upp problemen i Väst- och Östtyskland och Berlin efter kriget. Berlinmurens historia illustrerar jag med ett 5-minuters ljudband med dokumentära inslag från murens tillkomst och fall.

Upplägget varieras efter önskemål och tid.

Jag föreläser också om olika former av journalistik – både för proffs och lekmän, skräddarsytt efter önskemål.

Verkförteckning

Berlin - Med en guide till stadens kommunistiska och nazistiska historia (2023 - även e-bok)

Bland myglare, ministrar och miljardärer (2020 - även e-bok och ljudbok, egen inläsning)

Berlin - med en vägledning till det kommunistiska och nazistiska Berlin (2014 - uppdaterad e-boksversion 2016 med många nya bilder i färg).

Bland spioner, kommunister och vapenhandlare (2012 - även e-bok och ljudbok, egen inläsning)

Images of Sweden III (medverkan i antologi 2016)

Så bra svenska du talar! (medverkan i antologi 2011)

Pengarna som försvann – missbruk av det svenska biståndet (2008 - finns i dag som print-on-demand)

Berlin – krutrök, murbruk och delikatessdiskar (1999, nya uppdaterade upplagor 2002 och 2005)

Konsten att undersöka företag (tillsammans med Ragnar Boman och Mats Edman, 1984 - ny uppdaterad upplaga 1989)