Johan Perwe

Kort om mig

Jag är författare, journalist och historiker uppväxt i Norrköping och Träslövsläge utanför Varberg. I bagaget har jag en journalistexamen från Göteborg och en fil kand. i historia, statsvetenskap och religion vid Stockholms universitet.

I dag bor och arbetar jag i Vaxholm. Utöver skrivandet frilansar jag och föreläser kontinuerligt om mina böcker och angränsande ämnesområden. Periodvis är jag tjänstledig från min ordinarie tjänst på Forum för levande historia för att kunna ägna mig åt mitt författarskap på heltid. Då är jag också mera tillgänglig för författarbesök.

Min senaste bok ”Bländad av brunt. Nazismen och motståndet i Linköping 1933–1945” utkom hösten 2022. Boken är en uppföljare till mitt tidigare verk "Mörkläggning" som på liknande sätt tog upp grannstaden Norrköping och dess invånares möte med nazismen, motreaktioner, motstånd och konsekvenser. Boken låg till grund för texterna i den prisade utställningen ”Medlöperi och motstånd” på Norrköpings stadsmuseum.

Tidigare har jag skrivit boken ”Livräddare. Bombprästen Erik Perwe på uppdrag i krigets Berlin” som handlar om en grupp svenskar som under andra världskriget gjorde motstånd mot nazityska regimen genom att gömma och rädda judiska flyktingar. Medarbetare vid svenska kyrkan i Berlin bistod jagade människor med mat, logi och skydd. Hjälpnätverket leddes av min morfar, kyrkoherde Erik Perwe.

Jag har även gett ut boken ”V140 Babs. Svenska i Gestapos tjänst”, som ger en nyanserad bild av förövare i Nazityskland och visar att "vanliga människor" kan ta steget och bli angivare under särskilda förhållanden.

Som författare och föredragshållare är jag särskilt intresserad av svensk-tyska förbindelser, hjälpverksamhet och motståndsarbete under andra världskriget och Förintelsen. Om nazismens framväxt och utveckling i det svenska lokalsamhället 1933–1945.

Ofta behandlar jag enskilda aktörers valmöjligheter och agerande. Varför valde vissa att hjälpa, men andra inte? Vad drev de antinazistiska kämparna och räddarna som i riskfyllda, pressade situationer vågade hjälpa och ta ställning mot naziregimen? Och hur resonerade de personer som valde att bli nazister, medlöpare och förövare? Vilka var deras drivkrafter?

Utöver skrivandet föreläser jag gärna om antinazism, civilkurage och medlöperi ur ett historiskt perspektiv, även med kopplingar till vår tid.

Vad jag gör under författarbesöken

Min framställning bygger till stor del på vår moderna historia, om nazismen i Sverige och svensk-tyska förbindelser med Nazityskland. Men inte bara i negativ bemärkelse. Jag lyfter även fram de goda och inspirerande exemplen, de antinazistiska kämparna och räddarna, som i pressade situationer vågade hjälpa och rädda, och på så sätt tog ställning mot naziregimen. Ofta med risk för sina liv.

Jag berättar gärna utifrån min senaste bok "Livräddare" som handlar om min morfar, Erik Perwe, kyrkoherde vid Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, som ledde ett illegalt hjälpnätverk för förföljda judar och andra flyktingar under andra världskriget. Dag som natt bistod det illegala hjälpnätverket desperata människor på flykt med mat, logi och skydd. Identitetshandlingar förfalskades, flyktingar gömdes i kyrkans lokaler och samarbete pågick med tyska motståndsmän.

Under författarbesöken diskuterar jag också motiven bakom civilkurage i en tid då de flesta svenskar valde att inte se. Med berättelserna om de för många okända hjältarna från andra världskriget hoppas jag kunna inspirera en och annan läsare/åhörare. Jag kan också förmedla drivkraften och inspirationen bakom mitt skrivande, om research- och arkivarbete samt källkritik när man skriver/arbetar med fackböcker.

Jag tar också upp andra sidan av myntet. Förövarna. Med utgångspunkt från min bok ”Svenska i Gestapos tjänst” förmedlar jag historien om den svensk-tyska kvinnan Dagmar Imgart som valde att bli angivare för Gestapo under andra världskriget.

Hur tänkte och resonerade den person som valde att bli nazist, medlöpare och förövare? Vilka var drivkrafterna? Går det att göra skillnad på de som levde i en diktatur och de som levde i en demokrati? Var det OK att vara konfidentiell informatör i Sverige, men inte i Nazityskland? Vilken betydelse hade lagar och regler för den enskildes moraluppfattning?

På senare år har jag forskat en del om nazism och motstånd ur ett lokalhistoriskt perspektiv. I mina böcker "Mörkläggning. Nazismen och motståndet i Norrköping 1933-1945" och "Bländad av brunt, Nazismen och motståndet i Linköping", berättar jag om lokalsamhällets möte med nazismen, reaktioner och motstånd. Det finns många exempel/källor att ösa ur, såväl goda som tvivelaktiga. Och inte bara från Östergötland. Fler granskningar lär komma.

Under mina besök använder jag ofta av illustrativa och informativa bildspel och annat digitalt presentationsmaterial.

Verkförteckning

Bländad av Brunt. Nazismen och motståndet i Linköping 1933-1945.
DIBB Bokförlag, Linköping 2022.

Livräddare. Bombprästen Erik Perwe på uppdrag i krigets Berlin.
Carlssons Bokförlag, Stockholm 2018.

Mörkläggning. Nazismen och motståndet i Norrköping 1933-1945.
Carlssons Bokförlag, Stockholm 2016.

Svenska i Gestapos tjänst. V140 Babs.
Carlssons Bokförlag, Stockholm 2011.

Bombprästen. Erik Perwe på uppdrag i Berlin under andra världskriget.
Carlssons Bokförlag, Stockholm 2006.

Hjälpnätverk och motstånd 1933-1945. Svenska Victoriaförsamlingen Berlin 1903-2003. Streiffert Förlag AB, Stockholm 2003.

Haga Slott. Från riddarborg och slott till vårdhem, förfall och konferens.
Enköping 1997.